onsdag 5 januari 2011

Andrapriset går till "Prata om det"

För en fin prestation under 2010 vill jag ge ett pris till kampanjen "Prata om det" som uppstod i samband med att Wikileaks grundare Julian Assange under sin vistelse i Sverige blev anklagad för våldtäkt av två kvinnor. Kampanjen går ut på att folk (mestadels kvinnor, av uppenbara skäl) pratar om våldtäkter och händelser som ligger i gråzonen för vad som är ok och inte.
Idén som sådan är god. Det är aldrig offret som skall skämmas över vad som hänt.

MEN i och med att ge sig in i denna kampanj stöder man indirekt antagandet att Assange är skyldig, detta trots att ingen rättegång ägt rum.
Märk väl att jag själv inte tar någon sida, då varken jag eller någon annan förutom de inblandade, vet vad som egentligen har skett. Frågetecknen är många. Dock bör en anklagad betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad, något som vi sällan eller aldrig efterlever i Sverige.
Därmed inte sagt att jag inte tycker att det sätt på vilket en mängd våldtäktsoffer behandlas i rättegångar eller vid förhör många gånger är fel och till och med lagvidrigt. Exempelvis frågor om sexuell debut, klädsel, tidigare sexuella erfarenheter och dylikt som inte är relevant för det anmälda brottet. Men det är också självklart viktigt att ifrågasätta ett offer, för att avslöja eventuella lögner och få klart för sig händelseförloppet för att avgöra brottets grovhet.

Brasklapp här! Många, särskilt män, verkar tro att många kvinnor falskeligen anklagar män för våldtäkt. Detta stämmer inte. Det är en diminutiv minoritet som gör detta.

Ej heller är det ok att trakassera anmälaren bara för att man själv tycker att den anklagade är en reko kille. Schyssta killar våldtar också. Det är något som Sverige behöver lära sig.
Men lösningen är ej att utan att ha alla fakta ta ställning mot en anklagad.

Hur som helst så går andrapriset till kampanjen "Prata om det" för att den effektivt - om än omedvetet och med genomgående gott uppsåt - fått Sverige att bortse från rättssäkerhet och juridisk praxis för att istället låta en man, ännu icke dömd, representera alla våldtäktsmän som de svenska kvinnorna någonsin påträffat.

Priset blir ett gäng mimare som kan göra en imaginär glaslåda åt en, så att alla kan se exakt vad man har för sig och ingen behöver tvista om vad som egentligen hänt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar