Tjatet om den förbannade Kjolen

Jag känner att det är min plikt att upplysa folk om vad det här med kort kjol har att göra med våldtäkter. Många verkar missuppfatta det.

Det är inte större risk att bli våldtagen om man bär kort kjol. Det är det faktum att svenskt rättsväsende i ett flertal uppmärksammade våldtäkter (90-tal) mot väldigt unga flickor koncentrerade sig på deras klädsel, sexualvanor och berusning, vilket föranleder en att tro att det är rätt ok att våldta någon om den inte är oskuld, nykterist och klädd i nunnedok.
Jag vet inte om situationen i rättssalarna fortfarande är densamma, men jag hoppas att något förändrats.

Alla som menar att tjejer inte bör klä sig utmanande för att risken att bli våldtagen är större, har alltså fel.
Snygga kvinnor blir våldtagna, fula kvinnor blir våldtagna. Gamla, barn, unga, medelålders. Smala, tjocka, äckliga, rosendoftande, halvnakna eller iförda burka.

För övrigt måste jag väl påminna om att överfallsvåldtäkten inte är den vanligaste av våldtäkterna, för även om folk säger sig veta det, så resonerar de alltid som om de inte gör det.

Lagom lång kjol.

Fittan är fri!

"Jag har själv haft några partners som jag haft sex med, och ser inget konstigt med det. Men varje gång man kommer in på punkten hur många personer (och ibland även vem) min partner haft sex med så blir jag så fruktansvärt äcklad att jag knappt kan se honom i ögonen igen. Jag klarar knappt av att ha sex med honom bara för att tanken på att hans snopp varit inne i någon annan äcklar mig så jävla mycket. Att undvika frågan har inte heller fungerat då jag samtidigt ändå på något sätt vill veta. Vad ska jag göra åt det här? Snälla relationsrådet, hjälp mig. Jag mår så dåligt över detta!/E"

Lyssnarfråga till Relationsrådet i Christer på P3.

Bull, är vad jag vill säga! (Med reservation för att lyssnaren KAN vara 15 år. Då kan jag ha förståelse i och med att hjärnan inte är fullt utvecklad än.)
Jag förmodar att du inte kan sitta på stolar som andra har suttit på, eller att du inte kan gå till tandläkaren för att instrumenten han använder har varit INNE I NÅGON ANNANS MUN!

Men egentligen är det ju så att fittan inte är annat än ett hål. En frånvaro av materia. Och luften är fri, det vet alla som har jobbiga småsyskon. (Nej, jag talar inte om incest. Inte den här gången.) Så vad är det egentligen att orda om....att fylla frånvaron av materia med...materia. Sån där stor, härlig materia.....

Nå, åter till ämnet: jag förutspår att detta förhållande kommer att sluta i att pojkvännen dyker upp med blåtira till jobbet, att kompisarna frågar varför han aldrig hör av sig längre, att han inte vågar bära tajta jeans och alltid måste rapportera var han befinner sig och vad han gör.
Efter ett tag har han inte längre kontakt med sina föräldrar, det blir bara bråk när de börjar ifrågasätta hans förhållande.

Ja, och så en vacker dag ramlar han nerför trappan och råkar falla handlöst på rygg över förskäraren han hade i handen. 36 ggr.
Snipp snapp snut så var sagan tragisk.

Trubadurpsykopaten

Ni har väl inte missat Den anmälda trubaduren?

Scenario: Man träffar kvinna, de blir kära och flyttar ihop. Kvinna är inte kär längre, de flyttar isär men förblir vänner. Man skickar dagligen sms och mail där han bedyrar sin kärlek. Ingen respons.
Man försöker på Alla hjärtans dag hålla smäktande serenad utanför kvinnas fönster och blir anmäld för stalking.

Ack så hårt, kan man tycka. Men då måste vi betänka att mannen bevisligen inte kan hantera ett nej. Att han utsatt henne för vad i alla fall JAG klassar som trackasserier. Sms varje dag! Jag skulle bli galen.
Men det allra viktigaste tycker jag att vi måste poängtera och det är att han spelade dragspel!
Vem kan längre klandra kvinnan för anmälan efter att ha fått detta fakta på bordet?

Nåväl, denna tragikomiska historia påminner mig om något jag och mina väninnor talat om vid flera tillfällen. Det är att om en man inte tar ett nej utan fortsätter idogt att uppvakta en kvinna med blommor, presenter, kärleksdikter mm så betraktas det som ack så romantiskt och man säger "Åh, han vill verkligen ha dig. Du måste ge honom en chans." (Se valfri hollywood rom-com för exempel.)
Men om en kvinna skulle göra likadant mot en man skulle folk tycka att det var pinsamt, att hon gjorde sig löjlig, att hon var klängig.
Jag och mina väninnor är dessutom rörande överens om att det är tamejfan killar som inte kan hantera att man inte vill inleda förhållanden med dom. Det är inte alls som i filmer, nej i verkligheten är det snubbarna som kastar sig på sängen och gråter av olycklig kärlek. Det omvända är bara något vi blivit itutade av....ja...mamma, filmer, tonårsböcker.

Och numera måste tjejerna dras med Twilight dessutom. (För er som inte vet kan jag berätta att det är en serie böcker och filmer om Bella som är fixerad vid sin vampyrpojkvän. Hon har inga egna intressen, inga vänner, ingen personlighet, utan definieras bara av vampyr-Edward. Det är lite som att läsa om ett misshandelförhållande fast innan det riktigt brutit ut, medan de fortfarande är på det stadiet då han försöker isolera henne från omvärlden.)
Suck, helt enkelt.

På medeltiden fanns inga stalkinglagar i alla fall. Dock fanns där väl en storvasall som ej var nådig mot den som uppvaktade hans blivande hustri där hon satt i sin jungfrubur om kvällen. Rådbråkning, vet ni vad det är?

Andrapriset går till "Prata om det"

För en fin prestation under 2010 vill jag ge ett pris till kampanjen "Prata om det" som uppstod i samband med att Wikileaks grundare Julian Assange under sin vistelse i Sverige blev anklagad för våldtäkt av två kvinnor. Kampanjen går ut på att folk (mestadels kvinnor, av uppenbara skäl) pratar om våldtäkter och händelser som ligger i gråzonen för vad som är ok och inte.
Idén som sådan är god. Det är aldrig offret som skall skämmas över vad som hänt.

MEN i och med att ge sig in i denna kampanj stöder man indirekt antagandet att Assange är skyldig, detta trots att ingen rättegång ägt rum.
Märk väl att jag själv inte tar någon sida, då varken jag eller någon annan förutom de inblandade, vet vad som egentligen har skett. Frågetecknen är många. Dock bör en anklagad betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad, något som vi sällan eller aldrig efterlever i Sverige.
Därmed inte sagt att jag inte tycker att det sätt på vilket en mängd våldtäktsoffer behandlas i rättegångar eller vid förhör många gånger är fel och till och med lagvidrigt. Exempelvis frågor om sexuell debut, klädsel, tidigare sexuella erfarenheter och dylikt som inte är relevant för det anmälda brottet. Men det är också självklart viktigt att ifrågasätta ett offer, för att avslöja eventuella lögner och få klart för sig händelseförloppet för att avgöra brottets grovhet.

Brasklapp här! Många, särskilt män, verkar tro att många kvinnor falskeligen anklagar män för våldtäkt. Detta stämmer inte. Det är en diminutiv minoritet som gör detta.

Ej heller är det ok att trakassera anmälaren bara för att man själv tycker att den anklagade är en reko kille. Schyssta killar våldtar också. Det är något som Sverige behöver lära sig.
Men lösningen är ej att utan att ha alla fakta ta ställning mot en anklagad.

Hur som helst så går andrapriset till kampanjen "Prata om det" för att den effektivt - om än omedvetet och med genomgående gott uppsåt - fått Sverige att bortse från rättssäkerhet och juridisk praxis för att istället låta en man, ännu icke dömd, representera alla våldtäktsmän som de svenska kvinnorna någonsin påträffat.

Priset blir ett gäng mimare som kan göra en imaginär glaslåda åt en, så att alla kan se exakt vad man har för sig och ingen behöver tvista om vad som egentligen hänt.

Horor

Jag googlade lite på "drömtjejen" igår och kom så småningom fram till en sida där det förmedlades escorter. Intressant, tyckte jag och började fundera på huruvida ansvarig för sidan kunde räknas som kopplare och därmed kriminell.

Den lilla tid jag spenderade på sidan hittade jag ett antal män i varierande (sällan under 35) med mindre fördelaktigt utseende, varav den ena hyrde ut sig själv som hobby. Han begärde löjligt lite pengar. En annan nyttjade (vad jag fr Insider fått veta är) de gängse taxorna. Kan det verkligen finnas behov av detta? När man antagligen kan få en snygg kille för samma pengar. Föga förvånande riktade dessa män sig till just män, eftersom de överlägset är de största sexköparna.

Vidare fanns ett antal överåriga damer av den mindre vackra sorten, som hyrde ut sig själva för lika ynkliga summor som den ena av de nyss nämnda männen.

Sen fanns det de unga, snygga tjejerna. Övervägande med exotiskt utseende. Övervägande med text på engelska eller dålig svenska.

Icke legalisera sexköp. Det finns ingen anledning att ge klartecken till en handel med människokroppar. Och nej, det är inte samma sak att jobba på fabrik som att sälja röven.
De "lyckliga horor" som uttalar sig i media väljer alltid att dölja sin identitet. För att det är så stigmatiserande säger man. Men om man nu helt och fullt är stolt över sitt yrke borde man väl i det öppna vilja verka för acceptans av sexhandel. Om man nu tycker att det är det bästa yrke i världen så förstår jag inte varför ingen av dessa tillfrågade vill att deras eventuella dotter ska välja samma bana.
Många inom sexbranschen har någon gång varit utsatta för övergrepp och hade förmodligen aldrig hamnat i detta yrke om det inte vore för det. Ovanpå detta har vi trafficking. Jag vet att många lever i tron att trafficking skulle minska om det fanns statliga bordeller. Men Tyskland, med sin legaliserade prostitution är ett av de länder dit stora mängder av kvinnor blir slussade från Östeuropa och Asien för sexhandel i andra Europeiska länder. Det är även de lagliga bordellerna i Tyskland som står för stor del av traffickingen.

Det finns en sorts seköpare som jag föraktar mer än alla andra. Det är de "vanliga männen" som aldrig skulle köpa sex i Sverige men som åker till Thailand och helt plötsligt tycker att det är en helt annan sak. De tror att kvinnorna gillar det, att de hellre lever som prostituerade än att jobba med något annat eftersom det ger mer frihet. De tycker att de själva är rätt snygga, så att det egentligen är en välgärning av dem att köpa sex och bespara den stackars flickan någon fet svettig amerikan. De tycker att det är en helt annan sak eftersom de får "The girlfriend experience". Detta utnyttjande av människor som lever i fattigdom, denna brist på empati och allmän tankeverksamhet är bland det vidrigaste jag vet.


Jag säger att den lyckliga horan inte finns. My 2 cents.






Det sista klippet är från "My boyfriend the sextourist", en dokumentär om kvinnorna och kunderna på en bordell i Venezuela, där man erbjuder "The girlfriend experience".

Facebookdrama #1

I somras träffade jag en kille från nätet. Han var trevlig och gullig och rolig och vi sågs ett par gånger. Vi verkade dela värderingar, som att otrohet är oacceptabelt liksom sexköp, politik etc.
Sedan försvann han ett tag. Helt ok, jag tänkte inte mer på det.
Han dyker upp igen på nätet under hösten och ska börja jobba i Stockholm vissa veckor. Då han inte ordnat något boende låter jag honom bo hos mig en vecka. Inget mer med det.

Sen skaffar jag fejjan och vänförfrågar honom. Jag får mail från en tjej på hans vännerlista. Hon skriver nåt om att jag verkar rolig, jag konstaterar att vi båda känner NN. Hon undrar hur och jag svarar inte, för att jag tänker att det har väl inte hon med att göra.
Ett tag senare kommer NN upp på sin msn. Efter en stunds konversation förstår jag att det inte är NN utan någon annan jag pratar med. Jag blir förvirrad och vet inte om det är något galet ex eller nån av hans polare som skämtar.
Ja ni förstår vartåt det barkar.

Det är givetvis hans flickvän som får reda på att han varit otrogen.
Senare får jag ett mail från hans mailadress där han undrar vem jag är, varför jag vill förstöra för honom och hans familj, att jag tagit fel på person och att han pratat med sin jurist om att anmäla mig för förtal.
Jag blir fly förbannad och försöker ringa en hel dag. Sen skickar jag ett sms och frågar vafan han håller på med, att han får säga vad han vill till sin brud, men att han ska ge fan i att hota mig och lämna mig ifred istället.

Jag får svaret att "Det är inte riktigt som det verkar (nej den har man ju aldrig hört förut) och att det vore jättesnällt om jag bara kunde svara på mailet och låtsas att jag tagit fel på person." Jag är fortfarande osäker på exakt vad det är som försiggår men säger efter ett tag att "Visst, du ska få ditt mail."

Så jag mailar följande:

Kära NN!


Jag ber så hemskt mkt om ursäkt för att din flickvän har lösenordet till din msn och ett kontrollbehov så massivt att hon stalkar dina vännerförfrågningar på fejjan.


Jag har uppenbarligen tagit fel på person eftersom den NN jag träffat aldrig skulle acceptera något sådant.
Nu när misstaget uppenbarats känner jag att jag måste upplysa dig om att den här mailadressen och telefonnumret 07xxxxxxxxxxx används av en NN NN, född XX feb 198XX från XXXXXXX, tidigare boende i XXXXXXX. Då jag under snart ett halvårs tid chattat med denna person så föreslår jag att du byter lösenord för att förhindra att denne ytterligare ställer till det för dig.
Det verkar även som om personen i fråga har kapat din facebookprofil och lagt upp ett foto som föreställer honom själv istället för dig. Detta kunde man tycka att dina vänner och bekanta borde ha uppmärksammat, men vad vet jag, de kanske är en smula tankspridda.


Jag föreslår att du anmäler denna person för identitetsstöld, för det här är allvarliga saker.
Jag ryser vid tanken på att jag senast för någon månad sedan har haft denna bedragare hemma hos mig då denne sade sig behöva boende för tillfälligt jobb i sthlm! Vem vet hur det hade kunnat gå?! Och vem vet hur många andra han hunnit lura.
Jag bifogar en bild, vem vet, det kanske är någon i er uppenbara närhet som är den skyldige?
Ju snabbare ni anmäler identitetsstölden desto bättre, så att han inte hinner med att skapa mer problem.


Återigen, jag ber hemskt mycket om ursäkt för missförståndet.

(Bifogar bild)

Dec 7

Bak sjunde luckan avslöjar vi Lego

Som med sin leksak vill lära barn begå

Grova brott som ger mer än böter

Det är bättre ni lär dem hur man sig sköter