Jag är inte rasist men...

...Men jag tycker att det är rätt obehagligt med de här busshållplatsnegrerna.
Om ni inte vet vad en busshållplatsneger är, så kan jag förklarar. Det är en man av afrikansk härkomst som verkar hänga mest vid kommunala färdmedel; busshållplatser, pendeltågsperronger, tunnelbanestationer etc. Han talar ingen svenska och dålig bruten engelska och hans mål är att ragga upp en tjej.
Detta sker alltid med någon av dessa fraser eller allihop efter varandra.

"Hello, what's your name?"
"Hello, where are you going?"
"Hello, where do you live?"

Detta händer så påfallande ofta att jag börjar tro att någon illvillig jävel gör sig besvär med att skicka nyanlända afrikanska invandrare på en fejkad raggkurs där de lär ut dessa fraser och att det är enklast att plocka upp tjejer vid busshållplatser.
När jag var yngre var jag alltför vänlig och blev aldrig av med dem. Numera säger jag åt dem att jag inte vill prata med dem.

Jag har funderat på om detta är rasistiskt av mig. Men jag har kommit fram till att det inte är det. I helgen kom det nämligen fram en svart kille till mig när jag satt vid pendeltåget och han började prata med mig. Han pratade brittiska med en liten irländsk accent och jämförde sina dreads med mina. Således är det inte hudfärgen eller etniciteten som är problemet för mig, utan det att jag känner mig obehaglig till mods över de frågor som busshållplatsnegrerna spottar fram på närmast obegriplig englesiska. Varför skulle jag vilja tala om för en främling var jag bor, förresten? Det är ju som att be om lite stalking.

Slutsats:
Svarta killar: ja
Påträngande frågor och dåligt talat språk: nej